Tomrummet inom mig var bara ett stort hål.

I ensamheten kom det ofta tankar som jag inte ville tänka på eller känslor jag inte orkade känna, till exempel en stark känsla av övergivenhet. 

Det skapade ångest även om jag egentligen visste att jag inte var övergiven.

Det ledde till att jag gjorde allt för att undvika ensamhet.
Jag bokade upp alltför många aktiviteter och försökte se till att ha saker att göra tillsammans med andra så ofta det bara gick.

Även då jag egentligen skulle behöva en lugn kväll för återhämtning så väckte det så mycket obehag att jag gav mig ut bland folk ändå.

Och detta resulterade i en väldigt långdragen depression och utmattning.

Att reflektera kring mitt destruktiva beteende som jag levde med i så många år gör att jag idag kan förstå mig själv bättre.
Även om mina beteenden resulterade i många års sjukdom så kan jag inte ångra något. Jag förstod inte att de sår jag fick i min barndom skadade mig djupt.

Jag skapade min egen borg med höga skyddsmurar omkring mitt hjärta för att ingen skulle få tillgång till mitt skadade hjärta.

----------

Glöm inte av att du är värdefull och älskad.

@Ninis74

Finns på YouTube, Instagram och Facebook

Share | Download(Loading)
Podbean App

Play this podcast on Podbean App